Två män satt under ett tak och grälade om himlen. En pekade upp och sa att stjärnorna föll. Den andra sa att stjärnorna steg och att det bara såg ut som att falla eftersom de tittade på från underifrån. De bråkade till morgonen. När solen gick upp tittade de ut och stjärnorna var borta. De hade tillbringat hela natten med att diskutera något som bara syntes i mörkret. I dagsljus var himlen tom och blå och berättade ingenting. De stängde sina böcker och kom överens om att träffas igen den kvällen.